Gifta sig och sånt II
Storan och lillan får reda på att vi har bröllopsdag på lördag. Elva långa år.
"Ja, det är länge!" säger storan.
"Ja ... det är jätte-bamse-länge!!" säger lillan förtjust, med de två prefix hon använder allt som oftast. "Så länge att om ni hade varit gifta i hundra miljoner år så hade ni varit döda nu", fortsätter hon och skrattar så att hon kiknar.
Storan skrattar också, vi med. Det är ju faktiskt ganska kul! Och det är alltid roligt med bröllop.
För någon vecka sedan kom flickorna i säng sent, eftersom de valde att läsa bröllopsalbum i stället för godnattsaga. Varje bild och situation skulle kommenteras ur alla perspektiv.
"Måste man egentligen gifta sig?" undrar storan.
"Nä, det måste man inte. Men om man älskar varann, och om man har det bra tillsammans och vill lova den andre att man ska vara med den hela livet, tycker jag att man ska gifta sig", förklarar jag.
"Mmm. Det tycker jag med. Vet du en sak, mamma? Du och pappa har det verkligen bra."
Sedan följer en paus och lite bilder på bröllopsgästerna för sisådär elva år sedan. Och storan blir så där lagom filosofisk som hon blir framåt kvällskvisten.
"Egentligen så är man ju faktiskt fyra personer som gifter sig. Mannen, och hans fru. Det är två personer. Och så bruden och hennes man. Två till. Två personer gifter sig som egentligen är fyra, eller hur?"
Och jag tänker att hon är lika klok som drottning Margrethe av Danmark. Vars bröllopstal min svärmor relaterade till i sitt bröllopstal till oss - att det är tre personer som gifter sig - jaget, duet och viet!
"Ja, det är länge!" säger storan.
"Ja ... det är jätte-bamse-länge!!" säger lillan förtjust, med de två prefix hon använder allt som oftast. "Så länge att om ni hade varit gifta i hundra miljoner år så hade ni varit döda nu", fortsätter hon och skrattar så att hon kiknar.
Storan skrattar också, vi med. Det är ju faktiskt ganska kul! Och det är alltid roligt med bröllop.
För någon vecka sedan kom flickorna i säng sent, eftersom de valde att läsa bröllopsalbum i stället för godnattsaga. Varje bild och situation skulle kommenteras ur alla perspektiv.
"Måste man egentligen gifta sig?" undrar storan.
"Nä, det måste man inte. Men om man älskar varann, och om man har det bra tillsammans och vill lova den andre att man ska vara med den hela livet, tycker jag att man ska gifta sig", förklarar jag.
"Mmm. Det tycker jag med. Vet du en sak, mamma? Du och pappa har det verkligen bra."
Sedan följer en paus och lite bilder på bröllopsgästerna för sisådär elva år sedan. Och storan blir så där lagom filosofisk som hon blir framåt kvällskvisten.
"Egentligen så är man ju faktiskt fyra personer som gifter sig. Mannen, och hans fru. Det är två personer. Och så bruden och hennes man. Två till. Två personer gifter sig som egentligen är fyra, eller hur?"
Och jag tänker att hon är lika klok som drottning Margrethe av Danmark. Vars bröllopstal min svärmor relaterade till i sitt bröllopstal till oss - att det är tre personer som gifter sig - jaget, duet och viet!
Kommentarer
Postat av: Lisa
Åh vad jag tycker om att höra om Lillans och Storans visheter! =)
Postat av: emster
Vad härliga dom är! Var också tvungen att läsa förra inlägget och skrattade högt för mig själv. Själv har jag ju bara en ettåring en jag har hört en del föräldrar som på en knivig fråga ställer en motfråga, "Vad tror du det är?". Då får man som en utgångspunkt att fortsätta prata och förhoppningsvis komma på rätt nivå. Men så kul det blev!
Tack också för att du vill vara med och tävla!
Trackback
