Hemma hos-reportaget
Det händer att träskmamman får lite hybris när det gäller grejer som ska göras. För ett och ett halvt år sedan slutade lillan med nattblöja, och liksom för storans del, skulle detta premieras med dockskåp. Hur kul är det att köpa ett dockskåp till? Något annat var inte heller förhandlingsbart. Och ett Lundby-hus, som tjejerna hade, är ju egentligen ruskigt fantasilöst. Dessutom kan man bara leka en i taget med det, om man har vassa armbågar och tvära idéer.
Efter lite bostadsknarkning (det heter faktiskt så, ni som inte visste det - att sitta och nöjestitta på Hemnet) på Blocket, insåg jag att det finaste vore att bygga ett eget dockskåp. En familj i fint område i Stockholm hade aldrig monterat byggsatsen för sisådär tjugo år sedan och slumpade bort huset. Så här blev resultatet:
Och från insidan:
Huset är målat med hobbyfärg och tapetserat med egna tapetrester samt scrapbook-papper, med decoupagelim som tapetklister.
Tavlorna i huset består av utskrivna foton i miniatyr. Belysningen är ny sedan i julas och kommer från gammelmormor och gammelmorfar.
De gamla möblerna i rokokostil kommer från mammas väninna - jag fick dem på åttiotalet och har sparat dem sedan dess. Tårtan har redan förevisats och är storans verk.
Badrummet, med pastelliga möbler storan fick i fyraårspresent, har nu fått sig lite klinker med hjälp av väninnan H:s badrumsmosaik och fogmassa.
Duken gammelmormor virkade på åttiotalet blev en dockskåpsmatta.
Trapphuset rymmer en gästsäng under trappen samt en hel elcentral.
Och en bild från det mysiga köket! Nostalgiplanscher på väggarna, falukorv, köttbullar och baguetter som barnen pysslat av brännbar lera, och en matta storan vävt själv på min gamla vävstol.
Och till sist en bild från det ständigt julpyntade vardagsrummet. Barnen gjorde granen på förskolan och har slagit in sockerbitar i paket. I soffan fikar dockorna Agradella och Karamella.
Vad fint! Ni har ju lagt ner mer arbete på dockhuset än jag har lyckats prestera i något av mina lägenheter under åren :-)
Tack! För mig har det liksom varit någon slags "jag-vill-aldrig-i-livet-ha-hus-men-ett-dockskåp-kan-jag-tänka-mig-terapi", förutom att barnen tyckt att det varit väldigt kul. Nu har inte jag så mycket mer att fixa i det, de pysslar lite själva när de leker där. Typ: yatzyspel i miniatyr.
Jag blev riktigt sugen på att skaffa ett dockskåp nu när jag såg ert. Dags att inleda lite dylik terapi för min egen del kanske?
Ni får aldrig, aldrig göra er av med det där dockhuset. Det är så fint och speglar en tidsera med tanke på att ni använt tapetrester och sådant. Tänk när era barnbarnsbarn tittar i dockskåpet och ser sin mormor på fotografi i huset. Häftigt!
ser att docksängen gått sönder igen... trist...
Till J: Nej, docksängen har inte gått sönder igen! De här bilderna togs för ett tag sedan, innan du hade lött fast medarna på vaggan. Vill du ha ett uppdaterat hemma hos-reportage? Tack för hjälpen!
Så fint!
(Räcker det med att jag skriver ett enda stort F på undersidan nästa gång?) :-D
Nej, det räcker inte längre att skriva "F" på saker för att privatisera dem. Tjejerna är för smarta för det. Don't fool with them.
