Kyrkroligt på trettonhelgen

Trettonhelgen till ända, eller heter det trettondehelgen? Barnen med kompisar fick följa med till kyrkan på denna högtid, som kantas av lite extra glamour då de vise männen, som kanske rentav var kungar, gav guld och parfym och sånt till Jesusbarnet.

 Innan det var dags för pastorns drama skulle en palestinsk familj sjunga "O, kom låt oss tillbedja" på arabiska. Jag viskade tyst i storans öra att familjen kom från Betlehem.

"VA? Är det sant?? Men mamma, har de träffat Jesusbarnet då?" utbrast storan och väckte allmän munterhet runtom.

Efter dramat var det dags för ett litet bildspel med videokanonen. Sista bilden, som dröjde kvar lite, föreställde Jesus på korset. Storan berättar härvid triumfatoriskt för sin jämnåriga kompis att det är Jesus. Sen säger hon:

"Men mamma! De har ju spikat på hans händer? Det gör ju jätteont??" (Folk runtomkring börjar fnissa.)
Storans kompis med myndig stämma: "SÅ får man väl ändå inte göra, eller?"

Julhelgen och alla dess julsånger är nu till ända. "Nu är det jul igen ..." har flickorna sjungit varje dag i fyra veckor. "Nu är det jul igen ... nej, det var inte sant, för däremellan kommer faster."

Faster P - here we go again!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0