ur småbarnsträsket ...

Någon undrade om träsket torkat. Ja, det har det - temporärt. Men den här veckan har det regnat så mycket att även ett småbarnsträsk vaknar till liv! Fast träskmamman och träskbarnen har alltid tyckt om det där med att sitta inne och pyssla, hellre än att vara ute i skogen. "Innekatt" blev jag kallad när jag var liten. Dagens utvecklingssamtal på dagis bekräftade att flickorna fått tag i just denna gen. De dras till målarrummet på dagis och går gärna dit även när de andra avdelningarna ska pyssla. Mycket hellre än att gå ut.

I kväll har jag och lillan lekt affär. Hon dukade upp ett bord med olika produkter (ryska för livsmedel) och erbjöd mig att köpa.
"Har du päron?"
"Ja. Dom kostar halv tre."
"Okej, då tar jag två stycken."
"Sjuttifyra o femti, då."
"Har du te i affären då?"
"Ja, här, smaka: jordgubbs- och banan-te."
"Mmm, vad gott! Jag tar en sån."
"Det blir en och nitti."

Efter att jag handlat hela kundkorgen full är det dags att betala. Eller "pitala" som vi säger i vår familj sedan diamantspelet introducerades förra sommaren.

"Hur mycket blir det?"
"Tio o förti."
"Men jag har inga pengar, lillan!"
"Men, mamma, vi kan låtsas att du har pengar! Ta upp lite låtsaspengar nu!"
"Eller så kan vi låtsas att jag INTE har några pengar", försöker jag. "Om man inte har pengar, men tar maten ändå och springer, vad är man då för någonting?"
"Då är man i Italien."

Punkt.